Så fort du börjar använda appen kommer vi att bevaka datan du lägger till. Om vi hittar något misstänksamt får du omedelbart ett larm från appen (t.ex. att ditt Google lösenord eller kreditkortsuppgifter har läckts av hackers).
Ju mer information du lägger in för bevakning, desto bättre kan vi skydda dina konton och din identitet från att bli kapade.

• När du får ett larm (SMS eller mejl), logga in i appen.
• Läs om vad som har hänt och var du bör göra genom att öppna larmet.
• Följ instruktionerna och markera larmet som löst.

• Det bästa sättet att sänka din risknivå är att bevaka allt du kan i appen, läsa dina larm, följa instruktionerna och markera dem som lösta.
  Med tiden kommer risken att minska, förutsatt att du inte får nya larm.

Vi hittar fler än 25 miljarder lösenord som säljs på Dark Web varje år, och varje månad får en av fem användare på [NameOfService] ett eller flera larm som hjälper dem att undvika identitetsstöld. Enbart genom att övervaka dina mejladresser och telefonnummer kan du alltså ta ett stort steg mot att stoppa identitetsstöld och hackade konton.

• Kryptering. Vi krypterar användardata både under överföring (när den skickas över internet) och i vila (när den lagras på servrar eller enheter). Det innebär att endast du kan se den.
• Verifieringar. Alla data som är en del av en läcka kan endast ses av personen som äger en verifierad e-postadress eller telefonnummer kopplad till läckan.
• Revisioner. Vi utför regelbundna revisioner och tester av system och nätverk för att identifiera och åtgärda sårbarheter innan de kan utnyttjas.
• Compliance. Vi följer regler som GDPR och standarder som CIS18.

Nej. När du får en säkerhetsintrångslarm där ditt lösenord ingår har vi faktiskt inte det lösenordet lagrat i appen. Istället hämtas det krypterat och visas endast för dig eftersom du har verifierat att du är ägaren till lösenordet. Vi visar inte det faktiska lösenordet för att säkerställa att det inte sprids vidare.

Varningarna du får kan ha olika svårighetsgrad beroende på den potentiella risken:

• Skadlig programvara (varning med hög risk som orsakas av skadlig programvara)
• Hög (varning där risken anses hög, t.ex. lösenord som hittats vid ett intrång)
• Medium (varning där risken anses vara måttlig hög)
• Låg (varning där det finns en viss risk som du bör vara medveten om)
• Info (informationsuppdatering, inte riktigt kopplad till någon risk)
• Löst (varningar som du har markerat som lösta)

Det kan tyckas konstigt att vissa varningar markeras som hög risk även om de verkar vardagliga, anledningen till detta är att de är starkare bedrägeriindikatorer. När den här typen av varningar är lösta sjunker din risknivå därefter.

Om du får ett larm som kan verka gammal, är det troligtvis en larm om att vi har hittat din information i en dataintrång. Det är fortfarande viktigt för dig att få informationen på grund av:

• Sen upptäckt: Ibland upptäcks dataintrång långt efter att de faktiskt inträffat. Så informationen kan vara ny för dig och andra.
• Långsiktiga risker: Dina personuppgifter, en gång utsatta, kan förbli sårbara under lång tid. Många bedragare använder data som stulits för länge sedan.
• Medvetenhet: Att förstå din exponering i tidigare intrång hjälper dig att bedöma din nuvarande risknivå och vidta lämpliga skyddsåtgärder.

Kom ihåg, det är avgörande att hålla sig informerad om alla dataintrång, gamla som nya, för att skydda din digitala identitet och personliga information.

Om din e-postadress har läckt ut betyder det att din e-postadress nu är allmänt tillgänglig och kan användas av cyberbrottslingar för att skicka dig spam eller nätfiske. För att skydda dig själv bör du vidta följande steg:

• Var extra försiktig när du öppnar e-postmeddelanden eller klickar på länkar, särskilt om du inte känner avsändaren.
• Om du får misstänkta eller oönskade e-postmeddelanden, markera dem som skräppost eller blockera avsändaren.

Om ditt telefonnummer har läckt online betyder det att det är allmänt tillgängligt och kan användas av andra för att kontakta dig. För att skydda dig själv bör du göra följande:

• Var försiktig när du svarar på samtal eller meddelanden från okända nummer.
• Använd samtalsblockerande eller SMS-blockerande funktioner på din telefon för att blockera oönskade samtal eller sms.

Om ditt lösenord har läckt ut finns det flera steg du bör vidta för att skydda dig själv:

• Gå till webbplatsen eller tjänsten där ditt lösenord läckte och ändra det till ett starkt, unikt lösenord.
• Se till att ändra lösenordet överallt där du använder samma. Återanvänd aldrig lösenord.
• Aktivera tvåfaktorsautentisering (2FA). Många webbplatser och tjänster erbjuder 2FA, som lägger till ett extra lager av säkerhet till ditt konto genom att kräva en kod skickad till din telefon eller e-post utöver ditt lösenord.
• Överväg att använda en annan e-postadress för viktiga konton.
• Överväg att använda en lösenordshanterare. En lösenordshanterare kan hjälpa dig att skapa och lagra starka, unika lösenord för alla dina konton.

Om ditt personnummer har läckt finns det flera steg du bör vidta för att skydda dig mot identitetsstöld:

• Kontakta kreditupplysningarna för att placera en bedrägerivarning på din kreditupplysning. Detta kommer att varna dig om någon försöker öppna nya konton i ditt namn.
• Anmäl läckan till polisen, om den är en följd av ett brott, för att säkerställa att den utreds och för att ge en journal över händelsen.
• Håll ett öga på din kreditupplysning och se upp för eventuella misstänkta aktiviteter, till exempel nya konton som öppnats i ditt namn.
• Kontakta din bank och ditt kreditkortsföretag för att informera dem om läckan och för att övervaka dina konton för misstänkt aktivitet.
• Överväg att spärra ditt personnummer för att hindra någon från att öppna nya konton i ditt namn.

Att skapa ett starkt lösenord är nyckeln till att skydda dina onlinekonton. Här är några förslag för att hjälpa dig att vara säkrare:

• Blanda tecken: Använd en kombination av bokstäver (både stora och små), siffror och symboler.
• Undvik vanliga ord: Använd inte lättgissade ord som ”lösenord” eller ”123456”. Undvik uppenbar personlig information som ditt namn eller födelsedatum.
• Längre är bättre: Sikta på minst 12 tecken. Längre lösenord är svårare att knäcka.
• Unika lösenord: Använd alltid olika lösenord för dina konton (om ditt lösenord har läckt, försöker brottslingar använda lösenordet överallt de kan på internet).
• Använd en fras: En slumpmässig fras eller mening som du kan modifiera beroende på kontot, blir lång, men lättare att komma ihåg än en slumpmässig blandning av tecken.
• Överväg en Password manager: Dessa verktyg kan generera och lagra starka, unika lösenord åt dig.

Kom ihåg, ett starkt lösenord är nyckeln till att skydda dina data!

Tvåfaktorsautentisering (2FA) tillför ett extra säkerhetslager till dina konton. Först anger du ditt användarnamn och lösenord. Sedan krävs att du tillhandahåller en andra information. Detta kan vara:

• En kod skickad via SMS till deras telefon.
• En biometrisk metod, som ett fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
• En token eller nyckel från en autentiseringsapp.
• 2FA är ett enkelt men effektivt sätt att förbättra din kontosäkerhet. För bästa skydd bör du alltid aktivera 2FA på dina konton när det är tillgängligt.

Password Managers är appar som hjälper dig att säkert lagra, hantera och skapa starka lösenord för alla dina konton. Det är som ett digitalt valv för dina lösenord.
Att använda en Password Manager hjälper dig att upprätthålla starka, unika lösenord för alla dina konton utan att behöva memorera varje enskilt, eftersom det enda lösenordet du behöver komma ihåg är det till din Password Manager.

Enligt GDPR behöver datan tas bort inom 30 dagar. Det kan ta upp till några veckor innan din information är borttagen från samtliga aktuella webbplatser.

När du har begärt borttagning skickar vi in en ansökan till de bolag du vill bli borttagen från. Därefter hanteras ärendet av respektive bolag. Handläggningstiden varierar mellan olika aktörer och kan även påverkas av deras aktuella arbetsbelastning.

Ja, om dina uppgifter blir synliga igen får du ett mail från oss, så att du själv slipper att hålla koll på din status.

Information sites collect and publish information about private individuals from public records. This may include: Personal information

Full name, date of birth and age, civil status, information about family members, workplace, property ownership, income details or taxed income, as well as information about payment defaults or debts (depending on the site).

Contact details

Phone number, current and previous addresses, and sometimes links to social media profiles. The purpose is to make information easily accessible, but for you as a private individual, it can feel like a violation of privacy – and in the worst case, be exploited by scammers for identity theft, fake profiles, or various forms of social engineering.

GDPR är EU:s dataskyddslag som reglerar hur företag får samla in, lagra och använda personuppgifter och ger individer rättigheter som att begära rättelse eller radering av sina uppgifter. YGL (yttrandefrihetsgrundlagen) är däremot en svensk grundlag som skyddar publicering av information i medier och databaser med utgivningsbevis. När en webbplats omfattas av YGL gäller den grundlagen före GDPR, vilket innebär att sådana tjänster i många fall kan publicera personuppgifter från offentliga register och inte behöver ta bort uppgifterna även om en begäran görs enligt GDPR.

Bedragare använder flera vanliga metoder för att skaffa din personliga information:

• Dataintrång: Utnyttjar säkerhetsbrister för att komma åt stora databaser med personlig information.
• Phishing: Skickar e-postmeddelanden eller textmeddelanden som verkar komma från legitima källor för att lura dig att ge ut personlig information.
• Offentliga Wi-Fi-nätverk: Tar information som överförs via osäkra offentliga Wi-Fi-nätverk.
• Skimming: Installerar enheter på uttagsautomater eller kortläsare för att fånga upp information från kredit- eller betalkort.
• Fysisk stöld: Stjäl plånböcker, väskor eller post för att få tag på personlig information.
• Social engineeringt: Manipulerar människor för att avslöja konfidentiell information.
• Malware och Spyware: Använder skadliga program för att spåra och stjäla data från dina enheter.
• Sociala medier snokande: Samlar in personlig information från sociala medieprofiler.

Att skydda din information innebär att vara försiktig med hur du delar och lagrar data, och naturligtvis att bevaka allt du kan i appen.

Phishing är en typ av nätbedrägeri där bedragare låtsas vara en pålitlig källa, som en bank eller ett välkänt företag, för att lura dig att ge dem känslig information. De gör ofta detta genom falska e-postmeddelanden eller webbplatser som ser äkta ut.
Det är därför viktigt att vara försiktig och kontrollera att e-postmeddelanden och webbplatser är legitima innan du delar någon personlig information.

• Vad du ska vara uppmärksam på

  • Avsändare: Kontrollera om avsändarens e-postadress matchar den legitima företagets domän.
  • Brådskande ton och hot: Phishing innefattar ofta brådskande språk eller hot (t.ex. kontostängning, böter) för att framkalla omedelbar handling.
  • Förfrågningar om personlig information: Var försiktig med e-post som ber om lösenord, bankuppgifter eller annan känslig information.
  • Bilagor eller länkar: Öppna inte bilagor eller klicka på länkar från okända källor, då de kan innehålla skadlig programvara.
  • Icke-överensstämmande URL:er: Håll muspekaren över länkar i e-postmeddelandet för att se om URL:en stämmer överens med den förväntade destinationen.
  • Stavfel: Officiell kommunikation är vanligtvis välformulerad, så fel kan vara ett tecken på phishing.

När phishing utförs via SMS kallas det vanligtvis ’Smishing’ (en kombination av SMS och phishing).
I dessa bedrägerier försöker bedragaren typiskt sett locka mottagaren att lämna ut personlig information eller klicka på skadliga länkar, under förevändning av ett legitimt eller brådskande SMS. Denna typ av bedrägeri har blivit vanligare i takt med att allt fler telefonnummer hamnar på dark web.

• Vad du ska vara uppmärksam på

  • Förfrågningar om personlig information: Var försiktig med meddelanden som begär känslig information, även om de verkar komma från kända företag eller institutioner.
  • Brådskande ton: Bedragare skapar ofta en känsla av brådska, som ett problem med ditt konto eller en tidsfrist för svar, för att få dig att snabbt agera.
  • Misstänkta länkar: Klicka inte på länkar i textmeddelanden, särskilt om de är oväntade. Besök istället den officiella webbplatsen direkt.
  • Avsändare: Företag skickar vanligtvis inte viktiga larm via SMS. Vid tveksamhet, kontakta företaget direkt via ett verifierat nummer eller e-post.
  • Stavfel: Smishing-meddelanden innehåller ofta stavfel och grammatiska fel.

Vishing, en förkortning för ’voice phishing’, är ett bedrägeri där bedragare använder telefonsamtal för att lura dig att avslöja personlig information. De utger sig ofta för att vara representanter från banker, myndigheter eller andra betrodda organisationer.  Med teknikens framsteg finns det en ny twist: bedragare använder nu AI-genererade röster, vilket innebär att de kan låta som någon du känner. Var alltid försiktig när du tar emot oönskade samtal och dela aldrig känslig information eller överför pengar. Om du är osäker, lägg på och ring tillbaka till ett verifierat nummer.

• Vad du ska vara uppmärksam på

  • Oönskade samtal: Var försiktig med oväntade samtal, särskilt från okända nummer.
  • Förfrågningar om personlig information: Dela inte känslig information som lösenord eller bankuppgifter över telefonen.
  • Brådskande ton: Se upp för samtal där någon försöker stressa dig till snabba beslut.
  • Verifiera telefonnummer: Om du är osäker, lägg på och ring tillbaka med ett officiellt nummer.

Om du tror att din identitet kan ha blivit stulen bör du agera snabbt för att begränsa skadan:

• Kontakta din bank: Kontakta din bank och kreditkortsföretag om du misstänker att bedragare har tillgång till din bankinformation.
• Spärra dina ID-handlingar: Om du har förlorat körkort, pass eller ID-kort behöver du spärra dessa.
• Spärra din kredit: Kontakta kreditbolagen och be dem sätta en spärr på din kredit, så ingen kan ta lån eller handla på kredit i ditt namn.
• Gör en polisanmälan: Om du misstänker att någon har försökt begå bedrägeri bör du alltid kontakta polisen.

En bedrägerispärr bör användas i situationer där det finns en ökad risk för eller misstanke om att ditt personnummer eller andra personliga uppgifter kan eller har blivit missbrukade.

• Efter en stöld: Om ditt ID-kort, körkort, pass eller andra viktiga handlingar som innehåller personliga uppgifter har blivit stulna.
• Misstänkt identitetsstöld: Om du misstänker att någon annan använder dina personuppgifter för att begå bedrägerier, som att öppna konton eller ta lån i ditt namn.
• Efter en phishingattack: Om du har lämnat ut personliga uppgifter som svar på en phishingattack via e-post, telefon eller på webben.
• Obehöriga transaktioner: Om du upptäcker obehöriga transaktioner på dina bank- eller kreditkortskonton som tyder på att någon har tillgång till dina uppgifter.

Dark web (t.ex. darknet, deep web) är en del av internet som inte indexeras av traditionella sökmotorer (t.ex. Google) och är därför inte lättillgängligt för de flesta. Det kan endast nås med specialiserad programvara, som TOR-nätverket, vilket låter användare surfa anonymt. Anonymitet och kryptering på dark web leder till dess koppling till olagliga aktiviteter, såsom försäljning av droger, vapen och stulen personlig information. Denna anonymitet gör det svårt för brottsbekämpande myndigheter att spåra olagliga handlingar eller identifiera de inblandade.

Trots sin koppling till olagliga aktiviteter kan dark web också användas för goda ändamål. Journalister, aktivister och andra personer i utsatta positioner kan använda den säkert för att dela information i totalitära regimer. Det är viktigt att notera att tillgång till dark web medför vissa risker, eftersom den inte är reglerad och det finns en hög potential för bedräglig eller skadlig aktivitet.

Hackare kan få tag på dina personuppgifter genom mänga olika metoder, t. ex. phishing-attacker, malware-attacker och dataintrång. När de väl har din information kan de sälja den på dark web, en del av internet som inte indexeras av traditionella sökmotorer och som endast kan nås med specialiserad programvara. På dark web finns olika marknadsplatser där hackare kan sälja dina personuppgifter, som ditt namn, adress, personnummer och kreditkortsinformation. Dessa marknadsplatser används ofta av andra brottslingar för att begå identitetsstöld eller bedrägeri.
Hackare kan även använda dina personuppgifter för egen vinning. Till exempel kan de använda din kreditkortsinformation för att göra köp eller använda dina sociala mediekonton för att sprida skräppost eller skadliga länkar. Det är viktigt att skydda dina personuppgifter genom att använda starka lösenord, vara försiktig med att dela personlig information online och regelbundet kontrollera din kreditrapport för obehörig aktivitet. Det är också en bra idé att använda en säker och krypterad meddelandeapp samt att fortsätta övervaka här på Miltech.se

En dataintrång inträffar när konfidentiell, känslig eller skyddad information tas eller läcker ut utan tillstånd. Intrång innefattar ofta personuppgifter som namn, adresser, personnummer och finansiell information. Dataintrång kan ske på flera sätt:

• Cyberattacker: Hackare kan använda tekniker som phishing eller utnyttja säkerhetsbrister för att komma åt data.
• Malware: Skadliga program kan stjäla data från komprometterade system.
• Mänskligt misstag: Misstag såsom felhantering av känslig information kan leda till oavsiktliga intrång.

• Hur du skyddar dig

  • Använd antivirusprogram och håll det uppdaterat.
  • Var försiktig med vad du laddar ner och vilka webbplatser du besöker.
  • Undvik att klicka på misstänkta länkar eller e-postbilagor.
  • Håll ditt operativsystem och dina program uppdaterade (detta är en av de enklaste sakerna att göra som verkligen hjälper).